Vad är det regeringen vill egentligen dela in oss i ett klasssamhälle?? Sluta bygg dyra lyxiga lägenheter..

Det behöver inte vara super standard utan bättre att kunna få välja till tillval mot höjd hyra..

Denna artikel såg jag i  http://www.e24.se/pengar24/bostad/bostadsmarknaden/artikel_814743.e24




Bostadsbolagen vill chockhöja hyrorna

2008-10-27 | Publicerad 10:47  |  Uppdaterad 11:26

Hyresförhandlingarna kan bli en rysare. Många bostadsbolag vill chockhöja hyrorna men Hyresgästföreningen hoppas kunna vädja till deras samhällsansvar för att hålla nere nivåerna.

Bostadsbolagen är sena med att lämna sina hyreskrav till Hyresgästföreningen. Men de som har lämnat in sina krav vill höja hyrorna rejält nästa år, upp till tio procent.

- De är sena med kraven i år, de sitter och grunnar. De få krav som har kommit in är höga så vi räknar med ovanligt höga krav i år: höjningar på 7-10 procent, säger Barbro Engman, Hyresgästföreningens ordförande.

De senaste åren har hyreshöjningarna i genomsnitt legat på 1-3 procent per år. Men nu är läget så osäkert och bostadsbolagen har räknat på alla kostnader de kan tänka sig som kan höjas framöver; allt från kommunala avgifter till va-taxa, värmekostnader och ränta, enligt Hyresgästföreningen.

- Det kommer att bli osedvanligt tuffa hyresförhandlingar i år. Men fastighetsägarna är långsiktiga och måste kunna hantera en besvärlig period utan att ta ut högre kostnader på hyresgästerna; om det etableras en högre hyresnivå kommer den inte ned, säger Barbro Engman.

Enligt Hyresgästföreningens beräkningar betalar Sveriges 3 miljoner hyresgäster cirka 100 miljarder kronor i hyror per år. Det betyder att en höjning av hyran med exempelvis en procent ökar kollektivets kostnader med en miljard kronor. Pengar som annars hade kunnat konsumeras eller sparas.

- En hyreshöjning med 5 procent tar bort 5 miljarder i köpkraft. Men egentligen handlar det inte om köpkraften, en stor hyreshöjning leder till att många inte kommer att ha råd att bo kvar, säger Barbro Engman.

Hyresrätterna befolkas till stor del av singelhushåll, pensionärer och ensamstående föräldrar med barn.

I början av den kris som härjade i inledningen av 1990-talet stod omkring 3 500 lägenheter tomma i Sverige. Tre-fyra år senare var 65 000 lägenheter tomma.

- Många flyttar till en mindre lägenhet, de flyttar hem till föräldrarna, de flyttar till sommarstugan - folk tar konsekvenserna när det blir för dyrt att bo, konstaterar Barbro Engman.

Nu stryps dessutom nybyggnationen av bostäder. På sikt kommer det att leda till värre bostadsbrist. De närmaste tio åren är 1,2 miljoner ungdomar på väg ut på bostads- och arbetsmarknaden.

- Vi och bostadsföretagen måste ta ett gemensamt ansvar för att vi ska ha en fungerande hyresmarknad och samhällsekonomi, säger Barbro Engman.

Hon betonar att många av de kommunala bostadsbolagen har mycket god ekonomi och soliditet. Det är ekonomiskt stabila företag som bör ta ansvar för situationen.

- Det finns vikande marknader där det finns tomma lägenheter och bolagen har dålig ekonomi, men det är ett särskilt bekymmer att hantera. Huvuddelen av de allmännyttiga bostadsföretagen har stark ekonomi, säger Barbro Engman.

Hon refererar till en undersökning som Länsförsäkringar nyligen har gjort där slutsatsen var att en tredjedel av hushållen måste flytta om den disponibla inkomsten minskar med 2 000 kronor. Hyresgäster tar en större andel av sina inkomster i anspråk för att ha råd att betala hyran jämfört med de som bor i villa.

- Det här är skört, det behövs inte mycket förändringar i privatekonomin för att många ska få det svårt. Vi måste hantera krisen på ett förståndigt sätt i hyresförhandlingarna, sammanfattar Barbro Engman.

Det finns 203 kommunala fastighetsbolag i landet. Hälften av landets hyresgäster bor i allmännyttan och den andra hälften hos privatvärdar. Hyresförhandlingarna börjar i höst och pågår till våren.